Att bestämma stamtavlor är lite av omvänd släktforskning. Inverterad och ofta enklare. När källmaterialet förtvinar och blir alltmer svårtytt i historiens dunkel är det liksom bara att vända helt om och gå framåt i tiden igen. Det är många som finner det ointressant att leta reda på ättlingar till en person i och med att det inte bidrar något till den egna och personliga historien. Jag håller inte med. Enligt mig är det oerhört spännande att se hur något som började hos en enda person på en enda ort inom bara några generationer har utvidgat sig till en mängd olika levnadsöden på helt andra geografiska platser.
Ättlingar till borgaren och rådmannen Petter Svensson Ahlbom
Petter levde under 1600-talet och han avled i Nora år 1697. Liksom många borgare på den tiden var han lite av en mångsysslare och omnämns som mjölnare, handlare och rådman. Hans sju barn, fem döttrar och två söner, fick i sin tur barn och barnbarn och att kartlägga denna släkt har blivit en av mina många bisysslor.
(Om du föredrar .pdf-format så finns det här, i 6 generationer)
Ättlingar till den något fiktive Per Tupp
Per Tupp har jag egentligen inte funnit något belägg för men jag har kopplat ihop Per, Johan och Anders Perssöner Tupp vilka jag har antagit är bröder. De var alla verksamma vid Axmar bruk i Hamrånge och kom tillsammans att lägga grunden till släkten Tupp som länge höll sig i och omkring detta bruk. Så här långt har jag huvudsakligen kartlagt Anders son Nils, kolaren och klensmeden som kom till Hassela 1755, och hans efterlevande, men även andra Tuppar hittats lite här och var.
(Om du föredrar .pdf-format så finns det här, i 8 generationer)
Ättlingar till skogsfinnen Per Andersson
Per Andersson, eller Pietari Antinpoika Tarvainen, som han hette innan flytten till Sverige, fick år 1600 tillstånd av konungen att tillsammans med sina fyra söner bygga ett hemman vid Kölsjön i Hassela socken. Trots, eller kanske tackvare, att sönerna var mer vilda än tama och alltför ofta figurerar i domböckerna har deras ättlingar levt vidare. Detta stamträd är ännu i sin linda.
(Om du föredrar .pdf-format så finns det här, i 6 generationer)